Pingströrelsen spårar sina rötter till en väckelse som bröt ut på Azusa Street i Los Angeles 1906. En svart predikant vid namn William Seymore började där att hålla möten präglade av enkelhet och innerlighet. Ett påtagligt inslag i gudstjänsterna var de karismatiska uttrycken med tungotal, profetia och bön om helande. Från Azusa Street spred sig rörelsen snabbt över världen och redan 1907 hade den nått Sverige.

Pingstförkunnelsen nådde Sverige på tre platser nästan samtidigt, Skövde, Stockholm och Arvika. Till Arvika kom pingstförkunnelsen genom en norsk predikant vid namn Jens Seland som inbjudits till baptistförsamlingen i Arvika för en mötesserie.

Seland hade i Kristiania (nuv. Oslo) mött metodistpastorn T B Barrats förkunnelse. Barrat hade under en resa i USA mött den nya rörelsens förkunnelse och starkt influerats av den och vid hemkomsten till Kristiania börjat förkunna om den helige Ande och "andedopet". Seland hade vid dessa möten tagit starkt intryck och där även mottagit andedopet med tungotal.

Selands mötesserie i Arvika resulterar i en väckelse i baptistförsamlingen. Under en tid var uppståndelsen stor kring mötesverksamheten och det skrevs flitigt i pressen. Intresset blev en tid så stort att alla besökar inte fick plats i kyrkan utan människor samlades utanför kyrkan.

Pingstförkunnelsen finner så till en början sitt hem i Arvika i Baptistförsamlingen. Så småningom börjar dock en grupp människor samlas till "pingstmöten" i Bålgård öster om Arvika. Till en början möts man i hemmen, speciellt hos Frans Gustavsson. Men det var mycket folk som samlades till dessa möten så Frans stuga blev snart alldeles för liten. Han hyrde då på egen bekostnad en större lokal så att alla människor fick plats. Ur denna verksamhet bildades Pingstförsamlingen i Arvika den 18 mars 1922. Då samlades 12 personer i Bålgård och bildade Fria Kristna Församlingen Elim sedermera Pingstförsamlingen i Arvika.

Församlingen började sin verksamhet i Arvika med att hyra Hotel Runans festsal och den lilla församlingens föreståndare och predikant blev svensk-amerikanen Albert Barth. Under det första verksamhetsåret upptogs 46 personer som medlemmar i församlingen. Förutom i Arvika och Bålgård hölls möten i flera byar runt om Arvika, nämnas kan Gunnarskog, Jössefors, Ottebol, Gärdsjön, Mötterud och Finnskogen. Grupperna i Gärdsjön och Gunnarskog bildade så småningom egna församlingar (Gärdsjön 1924, Gunnarskog 1925). Förutom mötesverksamheten bedrev man även under de första åren ett socialt arbete med insamlingar till Stavnäs för barn som hade det jobbigt i sina familjer.

Under de första åren var lokalfrågan ett bekymmer eftersom man endast fick hyra festsalen på Hotel Runan möte för möte. Under en tid fick församlingen hyra en lokal på Fabriksgatan 31, dit man sedan också återvände efter ett kortare avbrott under 1931-1932 då man höll till på Agnetebergs Herrgård. Men så öppnades en möjlighet att hyra den nedlagda Kakelfabriken på Magasinsgatan 15. Där iordningställdes en sal för mötesverksamheten som invigdes den 7 januari 1934. Tio år senare, 1944, inköptes fastigheten av församlingen under Erland Larssons tid som pastor.
Ombyggnaden av fabriken till bostäder och kontor för Arvika Erkända Sjukkassa sattes igång och även kyrkolokaler skulle byggas, men byggnadstillstånd för samlingslokaler och kyrkor beviljades inte under krigsåren. En liten sal blev ändå iordningställd för mindre och enskilda sammankomster. För större och offentliga möten fick församlingen hyra NTO - lokalen och Baptistkyrkan under en 5-års period.

Efter krigsslutet kunde dock församlingen sätta sina planer i verket att inreda en kyrkolokal i sin fastighet på Magasinsgatan 15 och den 17-21 maj 1950 invigdes under stor glädje med dåvarande pastor Louis Ekberg i ledningen den nya kyrksalen. Under tiden som Göran Holm var pastor byggdes glassfabriken Glacier om till församlingesvåningen "Palmen", som sedermera byggdes om till kontorslokaler som uthyrdes, för att senare ytterligare en gång byggas om till vandrarhem, vilket idag av församlingen är utarrenderat.

Kyrksalen fick sitt nuvarande utseende vid en renovering 1979 och under åren 1987-1990 byggdes den gamla "lilla salen" om till vestibul, en handikapp hiss installerades och fastighetens fasad renoverades. Åren 1991-1992 fortsatte ombyggnaden av församlingsvåning och lokaler för barn och ungdomsverksamhet.

Under de år som har gått sedan församlingen bildades har följande tjänat som föreståndare/pastorer:

Albert Barth        1927-1930

Leopold Farwall     1930-1933

Leonard Pettersson  1933-1934

Wiktor Norlin       1934-1937

Gösta Borgström     1937-1940

Peter Nilsson       1940-1942

Erland Larsson      1942-1949,1973-

Louis Ekberg        1949-1954

Erland Larsson      1954-1958

Holger Sjögren      1958-1961

Elov Eriksson       1961-1964

Alfons Andström     1965-1968

Birger Frid         1969-1973

Göran Holm          1973-1977

Philip Nilsson      1977-1984

Bror Färdigh        1985-1990

Ragnar Andersson    1990-1997

Ivar Ivarsson       2002-2007

Johan Pettersson    2009-2017

Peppe Eriksson    2019-2022

Under vissa tider har också evangelister tjänat i församlingen som också nämns i ordnings följd: Gösta Olsson, Marta Gullbrandsen, Åke Sandström, Bill Henning, Leif Kylberg, Hans Hellkvist, David Winerdahl, Sarah Pettersson, Emanuel Reinholdsson.

Under församlingens historia har mission bedrivits genom Ragna och Leonard Petterssèn i Brasilien, Maggi och Åke Sandström i Tanzania, Kristina och Josef Ekman i Bolivia, Marianne Lidè i Zaire och Burundi, Monica Ortega i Bolivia och Anette o Rickie Axeland/Nilsson i Burundi, Zaire och Bosnien. Vi ser tillbaka med stor Tacksamhet på alla dessa som lagt ner så mycket av sina krafter och sin tid till att tjäna Guds verk i Arvika och på missionsfälten.